tisdag 2 december 2008

Medial snaggning

I dagens SvD skriver Sanna Rayman om att låta gräsrötter få frodas fritt (om man nu gillar gräsrotsrörelser). En liberal röst gör sig hörd - härligt. Sanna skriver om detta för att journalisten Utbult ondgjort sig över att det inte kan finnas gräsrötter som jobbar inom PR eller har företag på fina gatan. Intressant hur olika vi människor drar gränsen mellan fint och fult.

Men var fanns de liberala rösterna när Junilistan drog igång just en gräsrotsrörelse, låt vara med de för Utbult förmodligen oacceptabla inslagen av hög utbildning och fina gator? De enda, men orkanmässiga, röster som hördes hävdade att det var odemokratiskt. Värsta falsetten kom från malliga morgontidningens gamle trotskist som intill förföljese drev sina teser. I varje minut beredd med rakapparaten för en medial snaggning av det skira, lindblomsgröna strået.

Jag tror att sanningen är den att få där uppe gillar gräsrotsrörelser men eftersom hela politiken startat utifrån dessa frodiga små strån måste läpparnas bekännelse till. Jag tror också att ett begrepp som demokrati betyder väldigt olika saker om man är en del av den politiska makteliten eller om man är just en vanlig medborgare. De vanliga medborgarna, med eller utan utbildning, på fina eller fula gatan, har mer gemensamt än vad någon av dem har med den politiska makteliten.

Fler än Sanna Rayman bör fundera på dessa frågor. Om ni och vi vill ha en medborgarnas demokrati, förstås. Annars stiger nog priserna framöver på gräsklippare och rakapparater, trots de bistra finansiella tiderna.

torsdag 27 november 2008

Thanksgiving 300 år före NEP

Om du inte redan visste bakgrunden till Thanksgiving så läs den här artikeln: http://www.independent.org/newsroom/article.asp?id=2378. Nästan precis 300 år före det att Sovjetunionen var tvungen att se till att det kom fram någon föda till befolkningen trots kolchossystemet och införde möjligheten till att själv styra över en liten jordlott (NEP - nya ekonomiska politiken - Novaja Ekonomitjeskaja Politika) gjorde man en likartad lösning i USA som blev upptakten till Thanksgiving.

tisdag 25 november 2008

I EU:s mest skeptiska land vill 60 % folkomrösta

Nu tror du att det gäller något påfund från någon skeptisk bondläpp, eller hur? Men så icke, nu talar vi om ett land mitt i Europa, som varit minst sagt involverad i de två världskrigen på ett extremt och intimt sätt. Jag talar om Österrike och citerar EUObserver:

"The Austrian public is the most eurosceptic in the union - only 28 percent had a positive view of the EU in a June 2008 survey, the lowest among all 27 states.
The majority of Austrians also wanted a referendum on the Lisbon treaty, with 59 percent saying they wanted a popular vote in a Gallup poll in April 2008."

Bondläppar är vi allihopa, du mä och ja mä.

måndag 24 november 2008

Plattitydernas parlament världsrekordinnehavare

Förstår inte varför jag följde debatten i Europaparlemanetet för man kan ju inte med bästa vilja i världen påstå att det ens är lite minikiva att höra hur särintresse efter särintresse ställer sig upp och talar om för varandra hur stolta de är över att de nu skall vara så goda och se till att lösa fetmaproblemet bland Europas 6-10-åringar genom att anslå medel till frukt. Frukt som naturligtvis odlas i Europa - fattas bara annat. Innebörden av uttrycket att klappa varandra på ryggen är övertydlig i EP.

Två negativa röster gjorde sig hörda och då blir överheten förbannad: att komma och påstå att dessa goda människor, genom att leverera frukt till Europas barn, märka med en EU-symbol och med information i skolorna om varifrån frukten kommer, håller på med propaganda är skandal och oförskämt. Och detta kallar de debatt. Hur har mänskligheten kunnat kommat hithän? Det är nog ett extremt svårslaget rekord i plattityder som hoppar fram ur parlamentsledamöters och kommissionärerers munnar i Strasbourg och Bryssel.

torsdag 20 november 2008

Cementen blandas för den nya EU-muren

Vi minns euforin när Berlinmuren började rivas den 9 november 1989. 20 år senare, 2009, hoppas våra nya europeiska ledare att ett nytt murprojekt skall sjösättas, cementblandaren går på högvarv. Den nya muren byggs mellan EU-eliten och folken i Europa och den byggs runt om EU-komplexet mot den kringliggande världen.

Just nu, i kväll, har debatten avslutats i Sveriges riksdag. De satte inte bara punkt för debatten utan också för en fri, självständig nation. Vi, det svenska folket, har valt representanter som inte ens tar ställning i en av vår tids största frågor. De fegar ur och säger varken ja eller nej -riktiga pastor Janssonfigurer. Och sådana har vi valt. Se till att med kryssningens hjälp bli av med dessa typer i nästa val - med hjälp av sin lön sköter de cementblandaren i stället för sitt demokratiska uppdrag.

Demokratins historiskt skälvande ögonblick

Inte förrän igår kväll på Junilistans debatt om Lissabonfördraget förstod jag de folkvaldas tolkning av ordet demokrati. De menar eliternas demokrati. För folket tycker de att det räcker med klotterplanksdemokrati.

Där sitter våra folkvalda och talar om att vi skall nu bli "kaxigare" (Christoffer Järkeborn, m) - kaxa på med våra 2 procents röstandel och se vart det leder. Varför har vi inte sett denna kaxighet under de 14 år som vi varit med? Det normala är att Sverige ligger platt som en flämtande flundra på båtdäck och vill vara med på allt.

Där sitter våra folkvalda och säger att Lissabonfördraget ger EU en stark röst i världen för freden så att inte den uschliga transatlantiska länken skall dominera. Påpekandet att om vi redan hade haft ett Lissabonfördrag i kraft så hade Sverige, som jobbar som en ivrig bäver på att skicka våra ungdomar till krigshärdar, med all sannolikhet haft de i Irak tillsammans med det förskräckliga USA. Vad blir då svaret? Det hade varit toppen om det varit svenskar i Irak i stället för amerikanare! Kanske kan försvarsministern ta Abir Al-Sahlani (c) som sin personliga rådgivare?

Vi hade i alla fall möjligheten att lyssna på en folkvald med en världsunik begåvningsprofil. Désirée Pethrus Engström (kd) kunde nämligen berätta för oss bondtölpar från Europas avkrok att vi nu äntligen får ett lättläst dokument som alla folken i Europa kan förstå. Vad gör hon på riksdagsbänken när hon besitter en sådan unik förmåga att läsa oläsliga dokument?

I SvD, Brännpunkt, onsdag, skriver Cecilia Malmström: "det finns ett starkt folkligt stöd för en sådan utveckling" (dvs att Lissabonfördraget ska börja gälla). Hon har tydligen inte läst en enda opinionsmätning. I vilken bunker befinner hon sig?

Kära folkvälda, ni har hela makten och härligheten i era händer och ni brukar dem i eget intresse. Den svenska nationalstatens självständigheten delar ni ut med slogans som "smalare och vassare" som om ni vore en pr-byrå för trancherknivar. Demokratin står inför ett historiskt skälvande ögonblick. Folkets dom kommer att komma, frågan är bara när.

onsdag 5 november 2008

Yes, we can

Läs Hanne Kjöllers kolumn i dagens DN. Där pekar hon på att självrespekt är en förutsättning för att kunna respektera andra (liksom att man måste kunna älska sig själv för att älska andra) och att en egen försörjning är grundläggande. En självklarthet? Nej, för då skulle väl politiken redan ha möjliggjort detta? Egen försörjning är vägen till självrespekt, inte bidrag. När ett bidragssystem tillåts växa och bli något mer än en livlina, växer främlingsfientlighet. Tunga system reformerar sig inte inifrån. Konkurrens är lösningen. Bidrag måste få konkurrens från avlönade, vita jobb. Men det räcker inte för att förändra attityder och system. Ett alexanderhugg måste kanske till? Hanne Köllers analys inger hopp: yes, we can change!

Är det idéerna som vinner?

I floden av kommentarer till Obamas valframgång säger många politiker att det är idéerna som alltid vinner. Hade inte finanskrisen kommit emellan hade förmodligen McCain vunnit. Nu vann Obama. Om det var idéerna som bär fram USA:s näste president så måste man fråga sig varför finanskrisen, som anges i exit polls som viktigaste faktor, blev avgörande. Och visst vet vi att plånboksfrågor spelar en avgörande roll - se bara på maxtaxans plötsliga uppdykande kort före valdagen och den framgång det medförde. Det är alltså egoismen som driver. Inte "change" och "yes, we can" för "the United States of America"? Politik borde inte vara till för att ge särintressen mer i egen plånbok, utan för visioner om en framtid.

Apropå visioner - inte fylls man av framtidstro och ett bultande hjärta när man hör de svenska toppolitikernas kommentarer. Producerar ett litet land små politiker?

söndag 19 oktober 2008

Mp och folkomröstningar och imperiers fall

Är det bara jag som undrar vad Mona säger om mp:s valplattform inför EU-valet? Det har inte gått många dagar sedan s och mp deklarerat att de vill vara kompisar ända till 2020 (skall vi få positiva miljövibbar?) och ändå presenteras mp:s vallista i SVT och våra ledande tidningar utan en enda fråga till Mona om också hon ställer sig bakom krav på att alla fördragsförändringar underställs folkomröstningar och att EU inte skall ha egen utrikes-, försvars- och säkerhetspolitik. Vart tog analys och kritiska frågor vägen?

Flera av mp:s krav är intressanta. Men är deras kravlista bara ytterligare ett bevis för att EU-politiken inte ens tas på allvar av proffspolitikerna? Deras lista några dagar efter ett planerat långsiktigt samarbete med s kan ju inte vinna något gehör där utan borde skrämma upp Mona som ju står för säga-ja-och-amen-politik när det gäller EU. Det går inte ihop. Den enda logiska slutsatsen är att det inte spelar någon roll vad som sägs. Vi vet ju ändå hur det blir med EU.

Jag sätter mitt hopp till Johan Galtungs analyser av imperier - de varar ca 100 år. Flera blev dock kortare, Sovjetunionen blev bara drygt 70. Jag är årsbarn med kol- och stålunionen och vi fyller nu 57 år i år. Lever jag upp till normal kvinnlig livslängd och har lite tur med imperiesnittlivslängden så får jag vara med när även detta imperium faller. Kanske har vi då redan hunnit forma vettiga lösningar mellan självständiga nationalstater? En from förhoppning.

onsdag 15 oktober 2008

Rättänkt om lärstilar

Har tillbringat större delen av dagen med att ta del av professor Rita Dunns 40-åriga kunskaper om lärstilar. Hon har genom gedigen forskning och praktiserande analyserat hur det går till när vi lär oss. Oerhört spännande att se denna kartläggening. Och när den dessutom stämmer med de planer jag har för en ny, fristående ledar- och lärarutbildning blir jag inte bara nöjd utan också väldigt glad. Jag tänkte rätt. Vilken god investering att tillbringa denna dag på Hökarängsskolan!

onsdag 24 september 2008

Hur man undviker att ställa den enda intressanta frågan i Rapport

Att de bara orkar! Segelström intervjuas i Rapport - jätteindignerad över att inte regeringen satt stopp på Strasbourgkarusellen - som om hon själv kämpat med näbbar och klor och som om hennes tidigare regering stångat sig blodig för att skapa förändring. Sen intervjuades vår EU-minister - ni minns"oneseat.eu". Kanske skulle hon ta upp frågan under ordförandeperioden om hon kände att det finns stöd. Men varför ställde inte Rapport den enda intressanta frågan , nämligen varför hon inte sa nej till att köpa in parlamentsbyggnaden i Strasbourg. Det hade varit ett effektivt och långsiktigt beslut men Cecilia valde att snällt skriva på. Vad det inte för att påverka som vi skulle vara med?

torsdag 4 september 2008

Guds tredje strategi

Har just läst färdigt Patrik Engellaus spännande, tänkvärda, roliga bok Guds tredje strategi - ska Han lyckas den här gången?. Ett litet smakprov: "Enligt Big Bang fanns före start Ingenting. Ingenting är ganska svårt. Det betyder inte tomrum eller att klockorna har stannat, för tomrum och tid är Någonting, och Någonting fanns inte." Boken väcker debattlusta. Skaffa den genom att mejla till gudstredje(at)engellau.com

måndag 25 augusti 2008

Heliga tak som ramlar in

Vi har i tidningarna blivit informerade om att taket i EU-parlamentets byggnad i Strasbourg ramlat ner. Det har dock inte varit många politiska kommentarer kring detta. Skulle det varit ett annat tak än det heliga EU-taket som ramlat gissar jag att vi hade fått följande information.

När man byggde detta hus fick arkitekterna fria händer och ingen budget - det blev med andra ord storslaget och dyrt och nu vet vi att det dessutom är undermåligt konstruerat. Men tack och lov slapp EU äga byggnaden utan kunde vara hyresgäst. Så samlade Cecilia Malmström in 1 million namnunderskrifter för att flyttcirkusen till Strasbourg skulle upphöra. Det var naturligtvis ett slag i luften eftersom det står inskrivet i grundtraktaten att parlamentet skall vara en ambulerande cirkus. Men därefter fattar parlamentet ett viktigt beslut, nämligen att köpa byggnaden! Jag tror inte man ens behöver ha tagit ett betyg i ekonomi för att förstå att det är en usel affär att köpa ett hus som ingen annan kan tänkas vilja ha. Och nu står den nya ägaren, dvs Europas skattebetalare med ett hus där taket ramlat in. Idiotiska affärer görs mer geschwint med andras pengar.

fredag 22 augusti 2008

Auktoritetstro

I gårdagens DN skriver Henrik Berggren om att han i klimatfrågan förlitar sig på konsensus bland experter. Det är generellt inte så tokigt att göra så - man kan och vill inte sätta sig in i varenda fråga som dyker upp. HB pekar också klokt på att tilliten till i det här fallet FN:s klimatpanel inte har något med vetenskaplighet att göra utan snarare liknar den auktoritetstro som i förgången tid rådde gentemot kyrkan.

I klimatfrågan liknar det som svepande brukar benämnas hela forskarsamfundets enighet mer en religiös attityd än en klassisk vetenskaplig. Expertkollektivets synsätt får inte ifrågasättas - och vi skall rakt av acceptera inte bara analysen utan också de föreslagna åtgärderna. Dessa riskerar att leda till att vi slår sönder marknadsekonomin och ställer till massvält i många fattiga länder.

Det finns forskare som tänker annorlunda. Och då menar jag välrenommerade, duktiga forskare. Det finns de som pekar på att vi dels vet alldeles för lite för att dra de långtgående slutsatser som klimatpanelens uttolkare gör, dels att vi kanske skall ifrågasätta hur vi använder våra ekonomiska resurser på bästa sätt. Anlägger man HB:s resonemang så kommer man aldrig fram till den debatten. Barbro Hedvall sa i Visby i somras att hon skämdes över att hennes tidning, DN, svek sitt uppdrag genom att driva sin klimatkampanj. Är det inte dags att seriöst granska de olika synsätten i klimatfrågan?

torsdag 14 augusti 2008

Det riktiga livet är tillräckligt omtumlande

Vilken vecka! Börjar i måndags i Mariefred. Gripsholms slott, ATG-ombud med biljetter till Drottningholms slottsteater, trevlig lunch i sittbrunnen, snabb titt på sjökortet påskyndar lunchen väldeliga. Kastar loss på väg mot l'opera seria. Vinden ökar, regnet piskar men självklart måste man kunna lägga till vid Drottningholm, eller hur? Med OE36-ans underbara överhäng brukar inget vara omöjligt men vi kan bara konstatera att den enda bryggan vi skulle kunna gå in till är Kungens och den är minst sagt otillgänglig. Jag var villig att i snäv kjol och högklackat ta mig genom tall och sten, över bron, fram till teatern, men nej. Det går inte att lägga till någonstans så det får bli Ålsten. Varmt tack till macken som upplät en plats i sista sekund. Taxi, paraplyer, gummistövlar och så äntligen framme. Alla vedermödor lyfte likt svanar och vi avnjöt en lustiger opera seria.

Så tillbaka till selen. Kanske går det att revolutionera den svenska högre utbildningen? Hopp väcktes efter ett berikande och stimulerande samtal med en person som inte bara kan spela sina nedärvda kort väl utan är full av kunskap, insikt och viktigast av allt, en alldeles egen kompass. Vi kämpar alla för det vi tror på men att ha en stadig kompass är nog bland det viktigaste vi kan föra med oss på färden.

Sen har vi den stora geopolitiska frågan öster ut - där finns inte bara Ryssland, Georgien, Tjetchenien utan allt vad vi i våra vildaste fantasier kan få ihop - dags att slå skon i bordet? Kan man älska det ryska folket och samtidigt hantera den ryska staten? Vi bör nog söka oss fram längst dessa virvlande och stormande fåror som skär in i våra själar och i våra landskap.

fredag 1 augusti 2008

(s)könt att få betalt när man arbet(s)vägrar

Om jag kände Pär Nuder skulle jag skriva så här:

Hej Pär!
Kul att du skriver en bok. Även om just jag inte röstade på dig tror jag (med en kvalificerad gissning) att dina s-väljare trodde att de röstade in sina representanter som skulle ge järnet för "det finaste jobb en sosse kan få "(om man inte blir partiledare). Du valde att ta pengarna och skriva en bok (jag gissar att du också tar pengarna om det blir någon lukrativ försäljning - toppen - dubbel intäkt - inte för inte har du varit finansminister).

Nåväl. Ni sossar har ju i ryggmärgen en antipati mot folkomröstningar eftersom ni håller parlamentarismen som det avgörande forumet. Detta för att ni anser att parlamentarikerna är initierade och sätter sig in i alla svåra frågor och kan, för vår räkning göra initierade bedömningar. Men vad säger du om alla de som ansåg sig ha läst förslaget till konstitution för Europa, föregångaren till Lissabonfördraget, men som inte kunde besvara en enda fråga när SVT intervjuade? Vad tänkte du om dem, som likt dig inte deltar i riksdagsarbetet - tror du att de följt och behärskar alla viktiga frågor som jag och de övriga ca sju miljoner röstberättigade lagt i era händer?

Kanske något att fundera över när du ligger i hängmattan (på sossarnas Fårö?) för vilket jag och de övriga sju miljoner svenskarna betalar dig ca 60 000 per månad för - hoppas du ramlar ur både hängmattan och riksdagen.

fredag 25 juli 2008

Vind i seglen ska man ha'

Röde Orms 60 kvm stora spinnaker med sitt ormhuvud driver oss just nu ner så sakteliga mot Sandhamn. I vissa fall fungerar vindkraften bra och tyst! Och samtidigt går det att blogga. Blotta möjligheten ställer existensiella frågor. Begrundar dessa under det att algblomningssjoken glider förbi på styrbordssidan. Bara dessa två observationer för upp två stora frågor av vår tid; konsumism och klimathot.

En just avnjuten hemlagad exotisk kycklinggryta kontrasterar ytterligare. En stilla frid sänker sig över besättningen - vi kan välja. Jag väljer vad jag vill konsumera och när. Vi läser högt ur intressanta skrifter; från senaste numret av Neo och ur Patrick Michaels "Meltdown". Njutbart!

måndag 21 juli 2008

Sakta sipprar demokratin fram inom EU

I regeringskrisande Österrike har man börjat uppfatta folkets önskan om ett demokratiskt EU och nu kräver SPÖ (socialdemokraterna) inte bara att Irlands nej skall respekteras utan att österrikarna från nu och framåt alltid skall få folkomrösta vid framtida fördragsändringar. Till slut förstår de som valts på folkliga mandat att de har en skyldighet inte till sina kompisar i Rådet utan till sitt folk. Må fler ledare vakna upp i EU. Då finns en gemensam europeisk framtid.

lördag 19 juli 2008

Första spiken i Kubakommunismens kista?

Raúl Castro har beslutat genomföra en viss privatisering av jordegendom. Risken är annars att folket hungrar. Det är intressant att när det blir tillräckligt kritiskt så vet även en kubansk ledare vad man måste göra. Även Raúl vet att privatisering leder till välstånd, att det är konkurrens som förbättrar och ger mervärde inte bara till ägaren utan också till konsumenterna. Kan detta månde vara en spik, om än en liten, i den kommunistiska kistan? Håller tummarna för Kubas folk.

fredag 18 juli 2008

Nej-sidan på Irland träffar Sarkozy

Nej-sidans ledande personlighet, Declan Ganley från Libertas, kommer att träffa Sarkozy på måndag. Ganley deklarerar klart och tydligt att han inte kommer att diskutera ett dött Lissabonavtal utan kommer att kräva att Sarkozy erkänner det irländska folkets nej. Det spel som nu sker försvagar Europa. Ganley säger att han vill se ett starkt och välmående Europa med demokratisk legitimitet. Så skall det låta - inte helt fel att det sker på en fredag.

Strid på uppsegling mellan EP och ECB

Nu kommer ett förslag från Europaparlamentets Ekonomiska och monetära utskottet om att skrota inflationsmålet satt som en siffra och i stället skapa ett spann (ungefär som ERM). Förslagsställarna är utskottets ordförande Berès (fransk socialist) och Langen (tysk CDU-are). Frågan kommer upp under en av höstsessionerna.

Anledningen är en globalisad värld med stigande energi- och matpriser. Detta gillar inte Trichet som redan fått mycken kritik av Sarkozy. Spänningarna ökar inte bara mellan institutionerna utan också mellan länder där somliga behöver hög och andra låg ränta. Tyskland har haft massarbetslöshet under flera år pga för hög ränta samtidigt som Irland och Spanien haft för låg vilket nu lett till överhettning och förlorad konkurrenskraft. Euron kanske är här för att stanna men den är skadlig för Europa.

Astronaut ute och flyger

Idag skriver Fuglesang på DN Debatt att vi måste betala mer så att vi får fler svenska astronauter. Det är inte så väldigt länge sedan samma Fuglesang stod på Mosebacke teaters scen tillsammans med Europaminister Cecilia Malmström och talade om för publiken att vi skulle glömma det där med nationerna och satsa allt på EU. Det visste han av egen erfarenhet var det rätta. För det första hade han som ung rest runt i Europa och det var jättejobbigt att ha en massa olika valutor att hålla reda på. För det andra hade han minsann varit uppe i rymden och tittat ner på vår jord och då kunde han tydligt se att det inte fanns några gränser. Så glöm nationsgränserna och bli ett med EU var hans budskap.

Men hur kan det då vara så viktigt med svenska astronauter - varför duger det inte med europeiska? Så dumt blir det när politiken lånar in kändisar och kändisar säljer sitt namn.

Till människa förklädd Gud

Humanisterna vinner insteg i debatten. Det är namnkunniga och engagerade personer som representerar dem. De ogillar religiositet och vill sätta människan i centrum. Jag trodde att människan redan är i centrum - många alltför mycket så. Men hur förklarar humanisterna de övermänskliga egenskaper som Nelson Mandela besitter? Även Nelson Mandela sa om sina plågoandar "förlåt dem". När DN idag gratulerar honom på hans 90-årsdag med en fantastisk berättelse om hur han med sitt absoluta gehör klev in på rugbystadion 1995 iklädd landslagets tröja ser jag en till människa förklädd Gud.

torsdag 17 juli 2008

Sommartorka på SVT

Långa nyhetsinslag i SVT om katter får mig att minnas min ungdoms förvåning över irländska nyhetssändningar (handlade om kattor, kakor och andra lokala företeelser). Nu har SVT nått öns lokala touch. Mattes skyddsnät på balkongen dominerade.

Men det långa FRA-inslaget med nya fräscha fp-kritiker som plötsligt dykt upp på arenan glömde poängtera att hela FRA-förslaget var socialdemokratiskt och mycket "värre" än det retuscherade som klubbades i riksdagen. Är detta public service? Var finns objektiviteten och analysen? Våra "ankare" är mediala ytor utan djup som känner vartåt det blåser. Nu blåser sossesidan in i nyhetsrapporteringen. Alliansen är ute.

När FRA-frågan var aktuell i riksdagen var det bara ja från alliansen. Några tårar från alliansungdomar i talarstolen ändrade ingenting då. Så vitt jag kan se var det bara en enda rakryggad person som vågade stå för sina åsikter och som tryckte på nej-knappen. Nu, när blåser orkan, då dyker Birgitta Olsson upp i SVT och talar om vad hon minsann skall göra om frågan åter blir aktuell. Nu skall hon liera sig med sossarna om så krävs. Men sossarna la fram ett mycket värre förslag än det som riksdagen röstade om nu för en månad sedan. Men vilket mandat hade de unga i alliansen från sina väljare som såg till att just de hamnade i Sveriges riksdag? Slå upp ordet opportunism i NE (nationalencyklopedien)!

onsdag 16 juli 2008

EU:s sociala ingenjörskonst hittar nya vägar

Först skickar vi pengar föratt EU skall bygga STORA fiskeflottor som fiskar ut inte bara våra egna hav utan också tredje världens. Sen skickar vi pengar för att bistå tredje världen som inte längre får inkomster för att Spaniens, Portugals och Frankrikes fiskeflottor lagt beslag på deras fiske. Och nu, tredje steget à la Sovjetmönster - nu måste de få kompensation för höjda bränslepriser. Vart tog EU:s stolta ekonomiska och miljömässiga planer vägen? När chansen nu finns att låta marknadseffekterna slå igenom så att de europeiska fiskeflottorna inte längre fiskar så långt bort och så mycket så kastar EU i stället in 6 miljarder till fiskarna i de största länderna. Osunt och ryggradslöst.

Varför börja blogga och varför just nu?

Efter en vecka i Almedalen tränger sig tankarna på. Tänk dig ett politiskt möte där några tycker att bara de har rätt att uttala sig? Kan man skylla på manschauvinism, maktlystnad eller bara dumhet rätt upp och ner?