Medial snaggning

I dagens SvD skriver Sanna Rayman om att låta gräsrötter få frodas fritt (om man nu gillar gräsrotsrörelser). En liberal röst gör sig hörd - härligt. Sanna skriver om detta för att journalisten Utbult ondgjort sig över att det inte kan finnas gräsrötter som jobbar inom PR eller har företag på fina gatan. Intressant hur olika vi människor drar gränsen mellan fint och fult.

Men var fanns de liberala rösterna när Junilistan drog igång just en gräsrotsrörelse, låt vara med de för Utbult förmodligen oacceptabla inslagen av hög utbildning och fina gator? De enda, men orkanmässiga, röster som hördes hävdade att det var odemokratiskt. Värsta falsetten kom från malliga morgontidningens gamle trotskist som intill förföljese drev sina teser. I varje minut beredd med rakapparaten för en medial snaggning av det skira, lindblomsgröna strået.

Jag tror att sanningen är den att få där uppe gillar gräsrotsrörelser men eftersom hela politiken startat utifrån dessa frodiga små strån måste läpparnas bekännelse till. Jag tror också att ett begrepp som demokrati betyder väldigt olika saker om man är en del av den politiska makteliten eller om man är just en vanlig medborgare. De vanliga medborgarna, med eller utan utbildning, på fina eller fula gatan, har mer gemensamt än vad någon av dem har med den politiska makteliten.

Fler än Sanna Rayman bör fundera på dessa frågor. Om ni och vi vill ha en medborgarnas demokrati, förstås. Annars stiger nog priserna framöver på gräsklippare och rakapparater, trots de bistra finansiella tiderna.