Status och lärarlegitimation

Mycket arbete, pengar och personalresurser har lagts på att ge lärare legitimation efter mönster från läkarnas. Allt i syfte att återskapa lärarnas status. Den bygger på att det skall finnas krav som bara en gedigen utbildning kan ge.

Hur kommer det sig då att man samtidigt skapar olika short cuts och quick fix in till läraryrket? Vem skulle låta sig opereras av läkaren som just genomgått sommarkurser Teach Med? Eller ta behandling från läkaren som hade fått lov att skippa AT-tjänstgöringen?

Svaret är nog tyvärr en blandning av önsketänkande och hybris plus att det är så mycket billigare. Men det är inte statushöjande kvalitetstänkande. Det kostar mycket mer, men har i stället stora möjligheter att nå målen.

Apropå PISA-utvärderingen

Är det de 13 respektive 26 procenten friskolor i grundskola och gymnasium som gör det? Är det för att betyg nu ges från år 6 i stället för år 8, eller för att de alls ges? Är det för att skolan är kommunal och inte statlig? Är det kepsarnas och mobiltelefonernas fel? Skol- och utbildningsdebatten handlar om mängder av olika personliga och politiska käpphästar som i huvudsak fungerar som slagträn men som inte avgör hur det går för våra barn och ungdomar. Debatten hamnar i att får vi bara bort det fria valet (vänstern), höjer lärarlönerna (facket) eller inför betyg och katedrar (högern), så löser sig allt till det bästa. Men alla som sysslar med skola och utbildning vet egentligen att det inte alls är så.

Oavsett politisk färg vet alla vad som är den avgörande faktorn för hur det går för eleverna: läraren. Vad som gör en bra lärare finns det många åsikter om, men vi stöper ändå alla i samma form. En form som visat sig ha mycket stora brister.

Skola och lärarutbildning är stora, tunga kolosser. Skolan är landets största arbetsplats, lärarutbildningen är universitetens största utbildning. Alla som satt sig in i stora enheters utvecklingsförmåga vet att de aldrig förmår reformera sig inifrån. Forskningen på området visar detta mycket tydligt. De människor och de strukturer som finns i det etablerade systemet har enorm motståndskraft mot grundläggande förändring. Det krävs ett yttre tryck, det vill säga konkurrens. Många förknippar konkurrens med något som är otrevligt, men västvärldens fantastiska utveckling vetenskapligt, ekonomiskt och kulturellt under den moderna tiden bygger helt och hållet på vad som kallas institutionell konkurrens. Att inte allt stöps i samma form.

Vi förblir inte en avancerad kunskapsnation med excellenta universitet om inte skolan ger våra barn och ungdomar en gedigen skolutbildning. Vi kan inte avskaffa ungdomsarbetslöshet och social utslagning om inte skolan ger våra barn och ungdomar en gedigen skolutbildning. Därför är en högklassig lärarutbildning nyckeln till kultur, ekonomisk framgång och social rättvisa, dvs. nyckeln till Sveriges framtid. Ett gott samhälle för alla människor, oavsett studiebegåvning och socialt och nationellt ursprung.

Vad är då lösningen? Min lösning, som får stöd inte bara från de främsta forskarna i världen på området utan också från inhemska forskare som vågar frigöra sig från det stora tryck som utbildningselitens insiders utövar, är en ny fristående topputbildning. En lärarutbildning som inte dras med ett arv av gamla strukturer, gamla föreställningar och ett mer än halvsekelgammalt pedagogiskt etablissemang. En helt ny lärarhögskola som självständigt kan utveckla sin verksamhet i nära kontakt med internationell forskning och sikta till absolut toppkvalitet. En självständig lärarhögskola i stiftelseform som inte har vinstintresse utan söker frihet inom forskningen. En självständig lärarhögskola - Johan Skyttes högskola - som gör lärarna till en elitgrupp, återställer läraryrkets status och kan fungera som en katalysator för hela landets lärarutbildning .