onsdag 8 januari 2014

Kommentar till Vetenskapsakademins skolarbetsgrupp

Om trenden fortsätter kommer svensk skola inte kunna utbilda landets elever i naturvetenskapliga ämnen, matematik och teknik. Vad det sedan ger för effekt för svenska företag, forskning och utveckling är så skrämmande att det verkar som om ingen riktigt vill tänka på det. Redan idag är situationen minst sagt besvärlig, vilket klart framgår av debattartikeln den 5 januari från Vetenskapsakademiens skolarbetsgrupp.

Deras förslag om att ge disputerade betald lärarutbildning ligger helt i linje med det förslag till en ny, högkvalitativ och fristående lärarutbildning som jag har tagit initiativet till. Men den som tror att man med några åtgärder här och där, åtgärder som framför allt skall gå fort och vara billiga, förstår inte problemets egentliga karaktär. För att attrahera duktiga studenter till att bli lärare krävs något annat och mycket mer än att ge alla lärare mer betalt. Av debattartikeln framgår att 70 procent av dem som undervisar i teknik och 50 procent av dem som undervisar i fysik inte har någon ämnesutbildning alls. Vad tror ni deras elever lär sig? Vem skall kunna sätta betyg för dessa elever i framtiden när inte lärarna kvalificerar för detta? Skall vi ge även dem 10 000 kronor mer i månaden? Vem tror att vi därmed har löst frågan om lärarnas status? Gör man det är man mer än lovligt naiv.

Det är ett känt faktum att institutioner inte förmår reformera sig inifrån, de behöver ett kraftfullt yttre tryck för att påbörja sin förändringsprocess. När det gäller lärarutbildning är därför lösningen en ny och fristående lärarutbildning. Det som behövs är en utbildning som har mycket högt ställda krav på studenterna både vad gäller deras ämneskunskaper och deras förmåga att ge sina kunskaper vidare till eleverna. Då behövs mycket, mycket mer än vad som idag förmedlas till blivande lärare. Glöm inte att de allra duktigaste studenterna dessutom inte heller vill studera ihop med dem som inte har något akademiskt intresse, som valt lärarutbildning i kanske fjärde hand och som med nöd och näppe själva klarat sin gymnasieutbildning.


Vill vi ta tag i dessa för landet helt avgörande frågor är det inte quick fix och fine tuning som behövs, hur lockade det än är. Det behövs en utbildning som bär vidare akademins stolthet byggd på gedigen kunskap, vedertagen forskning och höga krav. Förslaget finns färdigt, nu måste alla parter våga se vad som faktiskt måste göras. En bred politisk samling stödd av organisationerna, näringslivet och akademin kan återge Sverige hoppet om en skola för alla med högt ställda mål. En skola för vår tids kunskapssamhälle.