Vilken vecka! Börjar i måndags i Mariefred. Gripsholms slott, ATG-ombud med biljetter till Drottningholms slottsteater, trevlig lunch i sittbrunnen, snabb titt på sjökortet påskyndar lunchen väldeliga. Kastar loss på väg mot l'opera seria. Vinden ökar, regnet piskar men självklart måste man kunna lägga till vid Drottningholm, eller hur? Med OE36-ans underbara överhäng brukar inget vara omöjligt men vi kan bara konstatera att den enda bryggan vi skulle kunna gå in till är Kungens och den är minst sagt otillgänglig. Jag var villig att i snäv kjol och högklackat ta mig genom tall och sten, över bron, fram till teatern, men nej. Det går inte att lägga till någonstans så det får bli Ålsten. Varmt tack till macken som upplät en plats i sista sekund. Taxi, paraplyer, gummistövlar och så äntligen framme. Alla vedermödor lyfte likt svanar och vi avnjöt en lustiger opera seria.
Så tillbaka till selen. Kanske går det att revolutionera den svenska högre utbildningen? Hopp väcktes efter ett berikande och stimulerande samtal med en person som inte bara kan spela sina nedärvda kort väl utan är full av kunskap, insikt och viktigast av allt, en alldeles egen kompass. Vi kämpar alla för det vi tror på men att ha en stadig kompass är nog bland det viktigaste vi kan föra med oss på färden.
Sen har vi den stora geopolitiska frågan öster ut - där finns inte bara Ryssland, Georgien, Tjetchenien utan allt vad vi i våra vildaste fantasier kan få ihop - dags att slå skon i bordet? Kan man älska det ryska folket och samtidigt hantera den ryska staten? Vi bör nog söka oss fram längst dessa virvlande och stormande fåror som skär in i våra själar och i våra landskap.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar